Kista HC - +50

Onsdagskväll och bortamatch mot Kista i Husby ishall och vid pressträffen efter morgonvärmningen hördes det att flertalet av spelarna såg framemot att få åka till Husby en sen kväll.

När matchen startar så är det hemmalaget som trampar gasen i botten och efter 1,08 så står det 1–0 på tavlan och hela Kringelstans femma fick ledas av isen efter att ha blivit fullständigt uppsnurrade under den tiden.

En kollega från Husbybladet log belåtet och sa att nu skulle jag få se på finhockey, hans flin försvann dock ganska snabbt för efter 2,28 så kvitterar Kringelstan när Bros vinner en tekning på vänster sidan bak till Valle som med ett direktskott hittar bortre burgaveln.

Kista fortsätter dock att dominera matchen och i slutet på ett powerplay så återtar man ledningen när man lyckas valla in pucken via en storspelande Larsson.

Återigen så tar det inte så lång tid innan kvittering är ett faktum, den här gången är det Valle som hittar fram med pucken till Jesse som kommer in från kanten i ett friläge skjuter och fullföljer sedan och trycker in egna returen.

Siffrorna står sig perioden ut och när andra perioden startar så ser den ungefär ut som den första avslutades, Kista spelförande men Kringelstan har ändå jämnat ut spelet.

När fem minuter har gått av andra så visar Tony upp sitt bollsinne när han efter att ha brutit ett uppspel i mittzonen jonglerar sig förbi två försvarare varav den sista såg väldigt bortgjord ut, målisen räddar skottet men Dala dyker upp på bortre stolpen och trycker in ledningsmålet.

Ju längre perioden går desto mer börjar Kista trycka på för en kvittering men ett väl kämpande Kringelstan och storspel av Larsson längst bak så står man emot och vi börjar tro att det ska räcka till seger.

Kvitteringen ska dock komma och återigen sker det när Kista har powerplay med mindre än tre och en halv minut kvar när Kringelstan tappar boxen, lite surt men sett till matchbilden fullt rättvist eftersom Kista vinner skotten med 31–17.
Hela Kringelstan ska dock ha en stor eloge för sin kämpainsats och längst bak var Curre förlåt Mats Larsson ska det vara, en vägg.

//Sportbladets utsände