Lektion i ishockeyns ädla konst

Det blev en smärtsam påminnelse om att vi inte tillhör den absoluta toppen på juniornivå i Stockholmshockeyn. Även om det var en tung afton för oss var det en fröjd att se deras lir.
Passningar och skridskoåkning gick så fort att halva vårt gäng blev hemma med förkylning dagen efter.

AIK skapade massor av chanser och gjorde naturligtvis även en hel del mål, närmare bestämt hela tio stycken och matchen slutade 2-10 och DM äventyret blev kort denna gång.

Vi fick inte låna pucken långa stunder men det var vi som startade målfabrikationen. Efter 6 minuter skickade Gurkan snyggt in 1-0 på pass från Holma, Vår första målchans i matchen. Vi gjorde två mål i matchen och samma kedja fixade även andra målet. Nu assisterade Holma Peter Andersson så även han fick hamna i protokollet. De var den enda kedjan som orkade skapa något framåt.

Det var många år sedan vi spelade mot ett så duktigt lag. De hade ett fantastiskt passningspel och en rörelse på plan som gjorde oss snurriga. Vi gick bort oss gång på gång i både mittzon och egen zon. Jobbigast var när de bet sig fast i vår zon och kunde lira runt, åka och hitta ”rena” spelare hela tiden.

Vårt lags bästa spelare och, i mitt tycke, även bäst på plan var Micke i mål. Han gjorde en fenomenal insats där bak och höll nere siffrorna.

Måste även lyfta fram några fler. Femman med backarna Besse och Esa som gjorde ett formidabelt försvarsjobb och släppte bara till ett mål under matchen.